Riskövergång vid köp, det här gäller!

När går egentligen risken över på köparen – och varför spelar det så stor roll?

Det är en fråga som många kanske inte tänker på förrän något går fel vid leveransen. Men att veta när risken för varan övergår från säljare till köpare är avgörande, eftersom det bestämmer vem som bär ansvaret om varan skadas, förstörs eller försvinner.

I svensk rätt styrs detta av två huvudlagar beroende på vilken typ av köp det handlar om: konsumentköplagen (2022:260) och köplagen (1990:931). Konsumentköplagen gäller när en privatperson köper lös egendom från en näringsidkare och är tvingande till konsumentens fördel, det vill säga att köpevillkoren inte får vara sämre än vad lagen föreskriver. Detta fungerar som ett viktigt skydd för konsumenten, som ofta är den svagare parten i köpet. Köplagen tillämpas endast vid köp av lös egendom mellan två näringsidkare eller mellan två privatpersoner. Till skillnad från konsumentköplagen är köplagen dispositiv, vilket innebär att parterna kan avtala om andra villkor än de som anges i lagen.

När det gäller konsumentköp säger lagen att risken går över på köparen först när varan är avlämnad. Men vad innebär avlämnande? Enligt 2 kap. 6 § konsumentköplagen räknas varan som avlämnad när köparen själv får den i sin besittning eller när en transportör som köparen anlitat har tagit emot den. Det betyder att skador eller förlust som uppstår innan detta ögonblick ligger på säljarens ansvar.

Vid köp som regleras av köplagen, exempelvis mellan företag eller mellan privatpersoner, gäller också att risken övergår vid avlämnande, men här är reglerna mer nyanserade. Om det rör sig om ett så kallat hämtningsköp, där köparen ska hämta varan hos säljaren, går risken över först när köparen faktiskt tar hand om varan. Att varan bara står klar för avhämtning är alltså inte tillräckligt.

Vid transportköp inom samma ort eller inom områden där säljaren vanligtvis levererar sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen. Men vid distansköp, där varan ska transporteras till en annan ort, går risken över när varan lämnas till transportören. Om säljaren själv kör ut varan sker riskövergången först när köparen har mottagit den. Om varan ska levereras "fritt" eller "fritt levererad" till en viss ort innebär det att risken inte går över förrän varan har nått fram till den orten.

En annan viktig punkt är vad som händer om varan inte avlämnas i tid på grund av köparen eller omständigheter på köparens sida. Om säljaren har fullgjort sin del enligt avtalet kan risken ändå gå över på köparen även om leveransen försenas.

Sist men inte minst: Risken kan inte övergå förrän det är tydligt att varan är avsedd för köparen, exempelvis genom märkning eller anteckning i transportdokument, enligt 14 § köplagen.

Men vad betyder då egentligen att risken går över? I praktiken innebär det att köparen blir skyldig att betala för varan även om den förstörs, försämras eller försvinner efter riskövergången, så länge skadan inte beror på säljarens fel. Detta regleras i 12 § köplagen och 2 kap. 6 § andra stycket konsumentköplagen. Att förstå när riskövergången sker är alltså centralt för både köpare och säljare för att veta vem som ansvarar för varans skick under hela köpprocessen.

Behöver du hjälp med dina köpeavtal? Osäker på när risken går över i dina affärer? Vi hjälper dig att granska och förbättra dina avtalsvillkor så att du vet exakt var ansvaret ligger. Kontakta oss för en genomgång av dina köp- och leveransvillkor.