Sveriges rättsregler och rättsordning

I alla samhällen är människor mer eller mindre beroende av varandra. För att ett samhälle ska kunna fungera så behövs det olika regler. Om man ser till samhällsnivå så är det många centrala funktioner som sköts gemensamt. Exempel på dessa centrala funktioner är utbildning, vård, vägar, försvar. Andra typer av funktioner kan vara att ett utbud av varor tillhandahålls på en marknad. Vi människor är beroende av att dessa funktioner fungerar för sin egen och samhällets överlevnad.

För att det sociala samspelet mellan oss människor ska fungera så enkelt som möjligt så finns det regler på olika nivåer i ett samhälle. Dessa olika regler visar oss bland annat hur konflikter ska kunna lösas på ett bra sätt. Många olika typer av situationer och konflikter kan uppstå mellan människor i olika relationer. Dessa relationer kan vara allt från kärleksrelationer som i ett äktenskap till konflikt med arbetsplatsen eller ett myndighetsbeslut.

Våra sociala regler

För att vi människor ska kunna fungera väl tillsammans så har vi normer för hur vi ska bete oss mot varandra inom familjer, företag, föreningar med mera och i samhället i stort.

Vad menas då med norm? Norm är ett slags riktmärke (mönster) för hur vi ska uppträda mot varandra. Ordet norm kommer av det latinska norma som betyder rättesnöre eller regel.

Vi har så kallade seder och sedvanor som är gemensamma för en grupp av människor. Dessa seder kan variera från en grupp av personer till en annan eller från en geografisk plats till en annan. Seder och normer kan också förändras över tiden. Föränderliga normer brukar i dagligt tal kallas för sociala regler och dessa kan vara alltifrån artighetsregler till lagregler.

Vad är moralregler?

Moralregler brukar man kalla de sociala regler som är viktiga för att ett samhälle ska kunna fungera och som inte förändras i nämnvärd grad över tiden. Med moral tänker man oftast på det som uppfattas som rätt eller orätt i ett samhälle. De flesta människor är överens om moralregler så dessa regler är inte enbart artighetsfraser. De flesta har hört uttrycker "hög moral" och det innebär att människor försöker att efterleva de moralregler som vi har i samhället. Vad är då dessa moralregler? Exempel på moralregler som de flesta personer försöker följa är att man inte får slå barn eller andra personer, stjäla, begå avtalsbrott eller vara otrogen. När personer följer normer som dessa så undviker man i de flesta fall större konflikter mellan människor.

Rättsregler

En del normer är helt nödvändiga för samhällets funktion. De normer har övergått till att bli rättsregler som fastställts av staten i form av lagar och förordningar. För att människor ska kunna rätta sig efter dessa regler måste de finnas i skriftlig form för att alla ska kunna läsa reglerna och förstå dem. Om man skulle försöka att definiera begreppet rättsregler så utgör de ett helt eget system av generella normer vilka ge sig tillkänna genom de lagar och förordningar som stiftats.

Den stora skillnaden mellan sociala och moraliska regler å ena sidan och rättsregler å den andra, utöver deras skriftliga form, är att de flesta rättsreglerna är sanktionerade av staten. Största skillnaden mellan rättsregler och moraliska samt sociala regler är att rättsregler är skriftliga samt oftast sanktionerade av staten. Om du bryter mot en rättsregel så kan det medföra att en myndighet ingriper med någon typ av tvångsåtgärd gentemot dig. De rättsregler som vi har är inte statiska, utan de påverkas av samhället över tid. Rättsregler ändras ofta när värderingarna i samhället utvecklas eller när de som styr vill påverka människornas värderingar. Några områden där rättsreglerna har förändrats beror till stor del av att våra attityder i samhället har förändrats. Exempel på sådana områden är miljöförstöring och hållbarhet, rattfylleri och misshandel av kvinnor i nära relationer.

Vad innebär rättsordning?

Systemet med de rättsregler och sanktioner vi har kallas för rättsordningen. I det moderna samhället är rättsordningen sammankopplad med staten. Varje självständig stat har sin egen rättsordning med regler och sanktioner. Landets historiska rättsordning är det som påverkar hur den nationella rättsordningen ser ut. De stater som tillämpar en rättsordning och via denna ger sina medborgare skydd, även mot staten kallas för rättsstat.

Rättsordningen har en styrfunktion och samhällets sanktionssystem med domstolar bidrar till att rättsreglerna till stor del efterlevs. Rättsordningen tillhandahåller dessutom ett system för medborgarnas konfliktlösning detta genom att reglera vad som ska gälla i olika situationer.

Offentlig rätt och civilrätt

Rättsordningen delas in i offentlig rätt och civilrätt. Civilrätten, även kallat privaträtt, reglerar rättsförhållandet mellan fysiska och/eller juridiska personer. Civilrätten är väldigt omfattande och exempel på civilrättsliga rättsområden hör bland annat, arbetsrätt, familjerätt, fastighetsrätt, sakrätt, avtalsrätt och immaterialrätt. Civilrätt är med andra ord den del av juridiken som inte hör till den offentliga rätten. Till den offentliga rätten hör rättsområden som förvaltningsrätt, straffrätt, skatterätt och processrätt. Skillnaden mellan civilrätt och offentlig rätt handlar om förhållandet mellan enskilda personer och juridiska personer som hör till civilrätten medan den offentliga rätten handlar om förhållandet mellan den enskilda personen eller företaget och staten. Till den offentliga rätten hör även regleringen av hur offentliga organ ska förhålla sig till varandra samt hur de ska vara organiserade och deras beslutsrättigheter.

Sveriges grundlagar

I Sverige har vi fyra grundlagar som tillmäts större betydelse än annan lagstiftning. Om något regleras i grundlagen så ska detta gå före det som står i alla andra lagar. Till grundlagarna hör Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar är grunden till det svenska rättssamhället och i Regeringsformen regleras bland annat hur landet ska styras och vad de olika instanserna ska ha för rättigheter och skyldigheter. Successionsordningen reglerar Sveriges tronföljd. Tryckfrihetsförordningen reglerar tryckfriheten i tryckta skrifter och även rätten för oss medmänniskor att ta del av allmänna handlingar som finns hos myndigheter. I Yttrandefrihetsgrundlagen som bland annat reglerar rätten att yttra sig i TV och radio.

Eftersom grundlagarna tillmäts större betydelse än övriga lagar så har man velat skydda dessa på så sätt att de enkelt ska gå att ändra. Därför krävs det två riksdagsbeslut och ett mellanliggande val för att ändra, stifta eller upphäva en grundlag.